onsdag
tog det bara lugnt och plugga nu på förmiddagen
( gjorde iordning alla och lämnade av alla på sina respektive platser)
gjorde 2 körkortstest fick godkänt på ett och 55 på andra
mutter, men skumt att jag ska få godkänt på det jag haft svårast för :)
men men skam den som ger sig.
måste bli godkänd på alla 4 pärmar eller faser (what ever) 2 gånger
suckar djuuupt....
så ringde habliteringen också, vart avbokat imorgon pga sjukdom
lika bra det, hade tänkt ringa in och avboka oss för tiden finns inte till
har börjat tvivla lite på det hela med hab...
hon är ju liten än , va fan vanliga , normal barn börjar ju inte prata förens
ja vad ska man dra till med allt från typ 10 mån till 3 år :P
(en av mina bröder sa inte ord förens han var 3 då började han prata direkt istället)
så varför varför tycker dom då att man ska börja så uber tidigt på lilltrollet?
hon kommer väll tycka att man e dum i huvudet om man börjar vifta med
händerna framför ansiktet på henne,, ge barnet panik gör det :)
nej visst stöd tecken ska hjälpa en en hel del , men kanske en bättre plan att börja efter nästa sommar då
när hon blivit ett år.... den planen vill jag införa i våran livs planering
för grund tecknena som mamma , pappa ,bror , syster
sådan kan man ju , även bil lampa ja inte allt för svårt
det kan man ju göra själv....
hon är en bebis än ,, varför ska man börja dra och streta i henne redan?
sjukgymnasten kan man ju kanske få lite nödvändiga tips ifrån
men nej tror jag kommer sätta ned foten lite...
just nu känns det som om att man blir lite överkörd utav dom.
dom kommer viftandes med deras plan
deras plan för mitt barn som dom ej träffat och som dom ej vet vilken slags hjälp
hon kan behöva, lite sinnessjukt.
kanske enklare att man bygger upp en plan utifrån Alinas Behov
inte efter nån skruttig liten plan som finns i nån smart bok
men hey vad vet jag ? jag är bara hennes mamma
och har bara 3 bröder med speciella behov
bara utbildad undersköterska med inriktning på barn med funktionshinder
bara ett X antal års arbets erfarenhet
Så nej vi ska nog göra upp en plan som hela familjen blir involverad i
det tycker jag är väldigt viktigt!!!
för det är ändå vi som föräldrar som ska göra allt....
våran plan kommer funka utmärkt!!!!
haha undra om man kommer bli populär på hab efter man lagt fram
hur vi tycker och tänker?
men skiter lite i det.
vårat barn , vi måste ju anpassa oss efter lilltrollet
se just hennes behov....
men som sagt säg mig någon som har en bebis som pratar vid 3 mån åldern?
nån?
så varför ska min göra det?
äsch
så nu har man fått ur sig det :)
vad mer kommer ske idag då?
säkert en hel del, chloé är hos en kompis
hugo kollar på Niickelådeon , neo rullar runt i soffan
lilltrollet snarkar brevid mig.......
karln är på jobbet *antar jag *
:)
slut babblat för min del
men nu fick ni lite läsning så här på eftermiddagen
Ska först och främst plugga upp några ämnen och sen efter det börja någon ny utbildning tro jag det bli
Hej hej. angående habiliteringen tycker inte jag att dom kör över. inte oss iaf. vi har vart på besök där o dom frågar oss vad vi vill ha hjälp med. vad jag tycker är besvär. jag e jätte glad att dom finns. vi ska göra en habbplan den 1 oktober men dom kommer säga vad dom tycker borde göras. men de är helt upp till mig i slut ändan. sen kan dom inte säga så mycket eftersom dom inte känner Milian de är de bara jag som gör så pass bra... dom är väldigt förstående o lyssnar på vad man har att säga. Jag är väldigt glad att dom finns för Milian :)
men sen har ju inte Milian o Alina samma diagnos. så jag vet ju inte hur dom skulle göra med henne. men jag går efter de att alla barn e olika. barn som har samma diagnos kan va helt olika i symtomen. de beror helt på barnet. Jag önskar er iaf lycka till hur ni än bestämmer för att göra :) kram
Hej!
Jag förstår precis hur du tänker. Så tänkte jag också. Men - nu i efterhand är jag oerhört glad att vi började teckna såpass tidigt som vi ändå gjorde - vi gick teckenkurs när twinsen var 6 månader och innan dess hade vi gjort som ni - tecknat några ord som vi (mest jag...) lärde oss i den småbarnsgrupp på hab som vi gick i.
Det man måste få in i sin trånga skalle - jo jag pratar om mig själv - är att det tar lååååååååång tid för de flesta - inte alla - downisbarn att lära sig. Och då menar jag låååååååååååång. Tar det 10 tillsägningar för ett normalstört barn kan du räkna med ca 500 för en downis. Tar det 20 repetitioner att få ett ord/tecken rätt för en normalstörd tar det 1000 för en downis. Så - ju tidigare du börjar, desto lättare får du det sen.
MEN - en enkel väg är att utnyttja syskonen. Du har ju fördelen med att ha storasyskon. Nog för att jag förstått att er budget kanske inte är den mest rymliga, men Sånghatten-DVD från Hattenförlag och Kika på Ika från Landskronavision är perfekta första-tecken-DVD:er för barn. Kan du få storasyskonen att teckna med Alina är du på riktigt god väg.
För att inte tala om hur praktiskt det var att även min normalstörda tvilling L kunde kommunicera tidigare än han skulle kunnat annars!
Jaja. Jag kan skriva en uppsats och tipsa om en massa olika grejor och än så länge är hon ju så liten och du har så fantastiskt mycket att göra så att ha dåligt samvete är det sämsta du kan göra. Men hitta ENKLA vägar så underlättar det!
KRAM!
/Anna
jo jag förstår hur du tänker. klart man inte vill tänka potitivt o vill klara sig med så lite hjälp som möjligt. man trycker bort allt. jag kände så när vi låg på sjukhuset när han va en vecka gammal när dom pratade om asisstenter hemma o grejer. att vi skulle ha natt övervakning o allt. men som tur e repade Milian sig jätte bra o dom strök allt de där några dar senare. och eftersom dom gjorde de. ställer jag in mig på att vi inte ska behöva nån hjälp sen heller. men klart att tankarna kommer upp ibland. men jag e glad att habiliteringen finns. Milian badar på habiliteringen 1 gång i veckan o de hoppas jag ska hjälpa lite mot hans muskelspänningar. men de är bara att leva en dag i taget o inte tänka så mycket på framtiden. man måste ju njuta i nuet. och de tror jag ni oxå gör. Jag ser Milian o hans "problem" som nåt extra att älska.
jag har inte förstått riktigt de där med DS. vad e de som inte är som de ska?? vad kan de bli för följder, jag menar i framtiden? om du vill berätta.
Kram Linda