och här sitter jag fortfarande vaken.
ovanligt och det känns helt fel.

suttit och läst runt på lite bloggar som vanligt

på en del utav bloggarna man smygföljer :)
så får man enormt med information och dyl
ang ds, så skönt att ha det stödet
för det är ett stort stöd för mig som förälder till alina.
man vet att man inte är själv där ute

för något som jag lärt mig på min korta tid som förälder till alina är
ett utanförskap
man hamnar snabbt utanför allt
tur jag har 3 större barn så man vet lite sedan inna
plus att jag jobbat som assistent

men ingen kunde nog förberett mig på allt man får uppleva nu
det ska kämpas, frågas, krävas, ifrågasättas
man tycker ju att som nybliven förälder till ett funktionshindrat barn
att  sjukhuset borde gjort någon sådan där :
-välkommen så här gör vi för att hjälpa er på traven papper typ :)
med all nödvändig info, länkar till super bra bloggar och andra bra sidor
-dom borde ha alla doktorer och allt som ska kollas
redo där dagen innan man ska få åka hem
så alla koller som bör göras görs direkt
istället för att man ska få vänta och hålla på.....
hihi
men nej här får man leta rätt på allt själv

för när man får normalstörda barn får man ju en mängd olika brosychrer och annan bra info
öh eller är det bara mitt sjukhus som gjort helgalet med oss????




men men
jag som älskade att designa och hitta på egna hjälpmedel
när jag jobbade på rehaben,(vet att en del saker fortfarande används flitigt där.)
min inspiration har börjat komma tillbaka på allt sådant
så jag lär ju hitta på lite roliga saker till min dam

äsch se jag babblar på som vanligt
godnatt på er alla
tjejerna i familjen