åh så har man läst och läst och lääääst
(plus att man gjort alla andra tusen måsten här hemma)
nu har hugo och hans kompis sprungit hem till denne
(de har varit här hela morgonen och härjat runt:))
neo vilar, han fick nya nappar idag
så just nu ligger han i sin säng med 1 i munnen och 1 i varje hand :)
han har nappar som sitt måste!!!
snuttefiltarna han har struntar han i, nej de måste ligga i hans säng
med apan, gossedjuret han fick av sin morbror
men han springer inte runt med dom....

nappar däremot är ett tok måste!!!

hm ska läsa lite till och lite till
en sådan trevlig dag idag
7till 19 själv....

ibland när man stannar upp och kollar runt sig
så blir jag lika imponerad av mig själv varje gång
4 barn,,att man orkar när 2 är blöj barn
och 2 i minitonåringsjagbestämmersjälvtrotsen

man ska vet att man lever ....!!!!

har fått höra från många hur bra vi tagit allt det här runt ikring Alina
men min mot fråga blir , hur ska man reagera då???
ska man begrava sig sälv och deppa ihop helt först eller???

jag grät en massa på sjukhuset samma dag hon kom
hade en vecka med känslostormar som dala upp och ned
men sen tog man bara itu med allt
kolla upp allt som hade med ds barn
leta rätt på andra mammor via familje liv eller bloggar
och terrade dom med lite frågor (vilket jag nog kommer göra förresten av våra liv :P)

visst alla tar saker olika, kent var den som tog beskedet bäst av oss alla!!
tror vissa nära och kära (släkt) tog det hårdaren än vad vi som föräldrar tog det.

men nej varför deppa ihop helt för?
inget kommer förändras av det ändå...
bara resten av familjen som skulle bli lidande då.....

alina blir snart 4 månader, på 4 månader har hon förvånat många
även oss... hon är vår lilla kämpe
hon har gjort vårat liv så mycket rikare
<3

läsning var det :)